Synen på matematik som ett sorteringsämne ett tungt ok
Brist på legitimerade lärare, brister i grundlärarutbildningen och en lägre tolerans mot att ha tråkigt.
Det är några tänkbara orsaker till att svenska elevers betyg i matematik sjunker trots stora satsningar som matematiklyftet och hundratals fler ämnestimmar i grundskolan, enligt matematikläraren Per Berggren.
Per Berggren har varit grundskollärare i matematik i snart 30 år, är ordförande i Sveriges Matematiklärarförening (SMaL) och har skrivit flera böcker för matematiklärare tillsammans med Maria Lindroth som han också föreläser ihop med.
Han säger själv att han varit delaktig i samtal om matematikundervisningens utmaningar och om elevernas upplevelse av den åtminstone sedan läroplanen LPO 94. Och samtidigt som han tror att lärarbrist, lärarutbildning och lättuttråkade elever alla är tänkbara delorsaker till betygstappet, ser han ingen av dem som given.
– Det är märkligt att resultaten sjunker, och jag har ingen förklaring till varför. Men jag har varit lärare så länge och varit med om så många satsningar och läroplaner att jag vet att det här med att ändra kurs på supertankern matematik inte är så lätt, säger han.
Skolvärlden har tidigare skrivit om en ny rapport där SACO-förbundet Sveriges ingenjörer konstaterar att grundskolebetygen i matematik sjunker, och uttrycker oro för rekryteringen av svenska ingenjörer i framtiden.
Tidigare utvärderingar av matematiklyftet från Skolverket och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) har lett fram till två slutsatser som Per Berggren tycker är besvärliga att få ihop: Å ena sidan anger de många tusentals lärare som genomgått fortbildningen att den gett nya viktiga insikter och att deras undervisning har utvecklats positivt som följd av den, men å andra sidan syns just ingen effekt på elevernas prestationer.
– Matematiklyftet tillsammans med de andra satsningar som gjordes på matematik vid samma tid måste ju vara Sveriges största fortbildningsinsats någonsin, och den har bedrivits på ett professionellt sätt och inte bara utifrån någon populistisk tanke. Det har satsats enormt mycket både tid ekonomiska resurser. Då är det ju tråkigt att se att det inte går åt rätt håll, säger han.
Enligt Per Berggren dras matematiken i skolan sedan länge med en hel del föreställningar om ämnet som riskerar att påverka elevernas prestation i en negativ riktning redan innan de kommer in i klassrummet.
– Matematikämnet har ett historiskt ok av att vara ett sorteringsämne. Det är fortfarande hög status att lyckas bra i matematiken, medan att ”vara dålig på matematik”, som eleverna skulle säga, betyder att man är dum, lite sämre. Det blir självuppfyllande.
– Samtidigt är matematik det enda ämnet där det är socialt accepterat att diskvalificera sin egen kunskap och säga ”det här är vi inte bra på i vår familj”. Det tror jag inte finns i så många andra ämnen. Möjligen ”vi är inte bra på musik”, säger Per Berggren.
Samhällets generella utveckling mot snabbare tillfredställelse skulle kunna vara en förklaring till att elever tycks få svårare med matematiken, funderar han, och drar paralleller till hjärnforskaren Torkel Klingbergs forskning om ”grit”, den uthållighet eller motivation som vissa tycks besitta i större utsträckning än andra och som behövs för att nå långsiktiga mål.